Instruktionen kom i mörkret och den var inte komplicerad: gå av, bort från vagnarna, gå mot sjön. Katerina Sergatskova, journalist ombord på tåget mellan Kiev och Warszawa, gjorde som hon blev tillsagd och blev sedan stående utomhus i flera timmar tillsammans med de övriga passagerarna. ”Vi fick order om att evakuera omedelbart, men det fanns inget skyddsrum”, berättade hon för Kyiv Independent. ”Vi blev helt enkelt tillsagda att gå bort från vagnarna, mot sjön.” Hon hade sett ryska drönare träffa en bensinstation och tågets lok nära gränsövergången Yahodyn på den ukrainska sidan av gränsen mot Polen.
Tåget befann sig omkring två kilometer från polskt territorium när drönaren slog ned i loket, uppgav det ukrainska statliga järnvägsbolaget Ukrzaliznytsia. Ingen ombord skadades. Samtliga 206 passagerare hann evakueras. Det polska järnvägsbolaget PKP meddelade att man tagit över tåget.
Först senare samma dag blev det offentligt vilka som färdats i trafiken runtomkring, och då upphörde händelsen att se ut som ett angrepp på ett tåg och började se ut som något annat. ”Kort innan loket träffades vid den ukrainsk-polska gränsen stod ett diplomattåg på stationen i Yahodyn”, uppgav Ukrzaliznytsia i ett uttalande. ”Ombord fanns bland andra säkerhetsrådgivare från flera EU-länder och tidigare europeiska ledare, däribland Storbritanniens förre premiärminister Boris Johnson. I ett annat tåg som stod på stationen i Yahodyn i just det ögonblick då attacken skedde befann sig CIA:s förre chef David Petraeus”. Järnvägsbolaget gick längre än så och sade att det var fullt möjligt att diplomattåget varit det tilltänkta målet, eftersom det passerat samma sträcka kort före det tåg som faktiskt träffades. Ombord fanns, enligt järnvägen, Johnson, Sveriges förre statsminister Carl Bildt, Petraeus och andra höga europeiska säkerhetsföreträdare. Ryssland å sin sida medgav att man genomfört en offensiv mot järnvägsinfrastruktur i västra Ukraina.
Den tyska veckotidningen Der Spiegel fyllde i vad som hände inne i det andra tåget. Günter Sautter, en av förbundskansler Friedrich Merz närmaste rådgivare, var på väg från Kiev till Polen natten mellan den 12 och 13 september. Vid femtiden på morgonen stannade tåget nära den polska gränsen. Konduktörerna väckte passagerarna och förberedde dem på evakuering, och några togs av tåget på grund av drönarattackerna i gränsområdet. Sedan kom faran över: inga fler drönare hade upptäckts, och evakueringen genomfördes aldrig. Bildt beskrev på X hur passagerarna uppmanades att evakuera. Sautter hade befunnit sig i den ukrainska huvudstaden tillsammans med säkerhetsrådgivare från Storbritannien, Frankrike och Italien samt företrädare för president Volodymyr Zelenskyjs regering, för att diskutera möjliga fredsförhandlingar med Ryssland. Han var, enligt Der Spiegel, på väg tillbaka från dessa samtal om ett eventuellt återupptagande av fredskontakterna med Moskva. En drönare hade satt eld på en bensinstation och flera lastbilar omkring 800 meter från gränsövergången Yahodyn till Dorohusk.
Estlands utrikesminister Margus Tsahkna lade ut video av den brinnande bensinstationen. Hans egna medarbetare hade befunnit sig vid samma gränsövergång inte långt dessförinnan. ”Bara timmar innan de här bilderna dök upp satt medlemmar av mitt eget team fast vid just den här gränsövergången, oförmögna att lämna Ukraina på grund av det ryska drönarhotet”, skrev han.
Vad som träffats och vad som inte träffats blev inom loppet av några timmar en fråga som krävde precision. Dariusz Sinecki, talesperson för den polska gränsbevakningens Nadbużański-enhet, uppgav att en drönare slagit ned i en lastbil nära övergången Yahodyn till Dorohusk under natten. Andrij Demtjenko, talesperson för Ukrainas statliga gränsbevakningstjänst, sade att själva gränsövergången i Yahodyn inte hade träffats. Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz sade att det inte skett någon kränkning av polskt luftrum. Inget av detta hindrade Warszawa från att behandla händelsen som något av högsta dignitet. ”Putin trappar upp”, skrev Polens utrikesminister Radosław Sikorski i sociala medier, och premiärminister Donald Tusk kallade samman en krisgrupp till eftermiddagen. Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha uttryckte sig rakare. ”Det här är (Vladimir) Putins terror, som ’knackar’ direkt på EU:s och Natos dörrar. De ryska barbarerna står vid er port, kära partner”, sade han.
Skälet till att en före detta brittisk premiärminister, en före detta CIA-chef och en förbundskanslers säkerhetsrådgivare alla befann sig på samma bana samma natt är föga glamoröst. Ukrainas luftrum är stängt, och västerländska politiker som reser till Kiev är därför beroende av järnvägsförbindelsen från Polen. Yahodyn är den plats där förbindelsen rent fysiskt byter skepnad: en station vid gränsen mittemot Dorohusk i Polen, som används för både passagerare och gods och där boggier byts. Själva linjen, Chełm till Kovel, är 85 kilometer lång och dubbelspårig, med ett spår av europeisk normalspårvidd på 1435 millimeter och ett bredspår på 1520 millimeter, så att spår av olika bredd korsar gränsen till grannlandet. I Ukraina dominerar bredspåret, men den europeiska normalspårvidden når ända fram till Kovel. På grund av denna skillnad i spårvidd kan merparten av den ukrainska rullande materielen helt enkelt inte gå västerut in i Polen, Slovakien, Ungern eller Rumänien.
Tåget var bara en tråd i en betydligt större natt. Ryska drönare angrep regionerna Volyn och Rivne i en ovanligt omfattande attack mot västra Ukraina. Ryska anfall träffade två stora ukrainska stålverk, dödade två personer och skadade sex. I hela landet dödade attackerna elva personer och skadade 96, medan Odesa utsattes för massiva angrepp under natten. I Svarta havet förstörde en ukrainsk sjödrönare en rysk obemannad båt, uppgav flottan.
Alla som sökte efter innebörden i att en drönare slog ned två kilometer från Natos territorium hade ett färskt prejudikat till hands. Den 15 november 2022, under ryska angrepp mot ukrainsk civil infrastruktur, träffade en robot den polska byn Przewodów nära gränsen och dödade två män vid en spannmålstork. Ukraina anklagade inledningsvis Ryssland. USA:s bedömning var att det sannolikt rörde sig om en ukrainsk luftvärnsrobot avfyrad mot en inkommande rysk, och i september 2023 bekräftade den polska åklagarmyndigheten att en ukrainsk S-300 som kommit ur kontroll orsakat explosionen. Polen begärde då ett Natomöte enligt artikel 4, och diplomater inom alliansen sade att man skulle gå försiktigt fram och behövde tid för att fastställa exakt vad som hänt.
Den här gången passerade ingenting gränsen, och ingen dog. Det som passerade var budskapet. Tsahkna, som såg bensinstationen brinna på en video filmad några hundra meter från Europeiska unionen, drog den slutsats han ville att andra skulle dra: ”Även vårt svar måste trappas upp. Varje rysk robot och drönare som Ukraina stoppar, varje rysk förmåga vi hjälper Ukraina att förstöra och varje ytterligare kostnad vi påför Moskva stärker säkerheten för Ukraina och för hela Europa”.