I nästan ett helt dygn hade de ansvariga i den ryska regionen Irkutsk en färdig formulering. Det var bara inte det ord som alla väntade på. Den 2 oktober 2026 talade guvernören Igor Kobzev om ”en särskilt farlig infektion”. Han försäkrade samtidigt allmänheten om att ”situationen är under strikt kontroll”. Under de första 24 timmarna använde varken han eller regionens myndigheter ordet ”pest”.
I centrum av händelserna stod Darya Shipilova. Hon var 28 år och arbetade som laboratorieassistent vid Irkutsks forskningsinstitut mot pest, där hon hanterade farliga smittämnen. Hon dog på intensivvårdsavdelningen vid distriktssjukhuset i Shelekhov, en stad i närheten av regionhuvudstaden. Enligt lokala medier hade hon slagit sönder ett provrör som innehöll pestbakterier.
De första rapporterna innehöll lite fler detaljer, men angav ett något annat datum. Det exilbaserade nyhetsmediet Lyudi Baikala, ungefär ”Folket vid Bajkal”, och den Kremlvänliga tv-kanalen REN TV nämnde henne bara som Daria Sh., 27 eller 28 år gammal. Enligt deras uppgifter berättade hon för vårdpersonalen att hon av misstag hade slagit sönder ett provrör med levande bakterier när hon samlade in prover för analys. Hon fördes till sjukhuset i Shelekhov tisdagen den 29 september med symtom på svår lunginflammation. Där kopplades hon till en respirator, och hon dog torsdagen den 1 oktober. Euronews uppgav däremot att hon dog under natten mot den 2 oktober. Enligt Kyiv Independent hade olyckan inträffat ungefär en vecka innan hon dog. Tidningen skrev också att provröret innehöll den bakterie som orsakar lungpest.
Den detaljen är viktig, eftersom lungpest är den mest skrämmande formen av en mycket gammal sjukdom. Pest orsakas av bakterien Yersinia pestis och förekommer i tre former. Böldpest och blodpest sprids oftast genom loppbett eller genom kontakt med smittade djur. Lungpesten angriper i stället lungorna. Den smittar i regel direkt från människa till människa genom luften, via droppar som bildas när den sjuka hostar. Inkubationstiden, alltså tiden från smitta till insjuknande, är oftast två till fyra dagar men ibland bara några timmar. I början går sjukdomen inte att skilja från flera andra luftvägssjukdomar. Om den inte upptäcks och behandlas snabbt kan den leda till döden inom en till sex dagar, och utan behandling är den nästan alltid dödlig. Den som har varit utsatt för smitta kan få förebyggande läkemedel.
Därför blev det plötsligt brådskande att ta reda på vilka som hade varit i närheten av den unga laboratorieassistenten. Den 2 oktober hade hälsomyndigheterna satt nästan 200 personer under medicinsk observation. Minst 197 människor som kunde ha haft kontakt med henne hölls under uppsikt. Distriktssjukhuset i Shelekhov sattes i karantän tills en särskild kommission hade hunnit granska det.
Medan makthavarna i Irkutsk valde sina ord med stor försiktighet var en politiker i grannregionen betydligt rakare. Alexei Tsydenov, som leder den angränsande republiken Burjatien, sade att kvinnan hade dött av pest, men utan att säga vilken form. Han hänvisade till uppgifter från Rospotrebnadzor, Rysslands myndighet för konsumentskydd, och från Burjatiens egen regering. Kvinnan hade inte besökt republiken, förklarade han, och hennes smitta hade ingenting med Burjatien att göra. ”Det finns inga pestutbrott i republiken, inte heller i områdena som gränsar till Mongoliet”, skrev han på sociala medier. Men hans uttalande fick inte stå kvar i den formen. Senare ändrades det till en mer försiktig formulering.
Samma mönster upprepades hos andra officiella källor: först sades något, sedan togs det tillbaka. Den 3 oktober uppmanade myndigheterna i Baikalsk invånarna att inte resa till Shelekhov på grund av pest. Några timmar senare raderades inlägget. Enligt Euronews bidrog den här otydligheten till panik på sociala medier i hela Irkutsk och i grannregionerna.
Under tiden talade åtgärderna på plats sitt eget språk. Guvernör Kobzev ledde ett krismöte med den sanitära och epidemibekämpande kommissionen. Den 4 oktober beordrade Artem Fominykh, chef för Irkutsks aluminiumverk i Shelekhov, de anställda att bära munskydd med hänvisning till läget i regionen. Han uppmanade också alla som kände sig sjuka att genast söka läkare. Enligt Lyudi Baikala stängde flera sjukhus i staden Irkutsk för en karantän på tre veckor, bland dem stadssjukhusen nummer 1, 3 och 10 samt Ivanovo-Matreninsks kliniska barnsjukhus.
Invånare i Shelekhov berättade att de hade sett människor på gatorna i skyddsdräkter, munskydd och handskar. Föräldrar uppgav att barnen hade fått munskydd på förskolorna.
Klyftan mellan vad läkarna sade sinsemellan och vad som stod i papperen beskrevs också öppet. En källa inom vården berättade för Lyudi Baikala att läkarna i Irkutsk ”talade öppet om pest”, trots att sjukdomen inte nämndes i några officiella dokument. Kyiv Independent skrev att tidningen inte hade kunnat bekräfta mediets uppgifter.
Vissa försökte lugna stämningen. Gennady Onishchenko, en känd rysk epidemiolog, påpekade att de djur som bär på pest i Sibirien, gnagare och deras loppor, i regel går i vinterdvala i början av oktober. Enligt Euronews dämpade det inte människors oro. Hans resonemang gällde dock pest som sprids i naturen. Det fall som hade skrämt upp regionen började, enligt samtliga rapporter, inte med en loppa utan i ett laboratorium.
Sådana olyckor är inget nytt. Smitta som personal har ådragit sig i laboratorier har dokumenterats ända sedan ett fall av tyfoidfeber rapporterades år 1885. Trots att säkerheten kring farliga smittämnen har förbättrats under flera decennier utsätts laboratoriepersonal fortfarande för den risken.
Söndagen den 4 oktober lade Rospotrebnadzor fram sin version. Myndigheten uppgav att det sanitära och epidemiologiska läget i Irkutskregionen var stabilt. Kvinnan hade enligt myndigheten dött av ”lunginflammation av okänd etiologi”, alltså en lunginflammation vars orsak inte var fastställd.
Strikt sett stred diagnosen inte mot de medicinska fakta. De första tecknen på lungpest liknar symtomen vid andra luftvägssjukdomar, och för att pest ska kunna bekräftas måste blod, upphostningar eller andra prover analyseras i laboratorium. Men vid det laget hade regionen redan sett ett sjukhus stängas, barn få munskydd, en grannregions ledare skriva om sitt uttalande och en resevarning raderas. I Irkutsk fick invånarna själva jämföra den officiella benämningen på Darya Shipilovas död med det ord som läkarna, enligt en källa, redan sade högt.