Domaren Navi Pillay från Sydafrika får Nobels fredspris

Navi Pillay från Sydafrika har fått Nobels fredspris. Hon är 85 år och har arbetat som advokat och domare i hela sitt liv. När hon hörde nyheten trodde hon först att det var ett skämt. ”Som advokat och domare vill jag ändå kontrollera det här”, sa hon.

Men nyheten var sann. Fredagen den 9 oktober 2026 meddelade Norska Nobelkommittén i Oslo att Pillay får priset för sitt arbete för fred och internationell rätt. Hon valdes bland fler än 280 nominerade. Kommitténs ordförande, Jørgen Watne Frydnes, sa att hon har haft en viktig roll när krigsbrott, brott mot mänskligheten och folkmord har prövats i domstol.

Pillay föddes den 23 september 1941 i Clairwood i Durban. Hennes familj hade tamilska rötter i Indien. När hon var tio år skrev hon en skoluppsats om att svarta fick hårdare straff än vita i Sydafrikas domstolar. Hon hade inte tillgång till radio eller tidningar. Därför använde hon det som hon hade hört från sina föräldrar och lärare. Pengar från den indiska gruppen i staden hjälpte henne att studera vid University of Natal. Där tog hon en juristexamen 1965.

Hon lärde sig yrket hos N.T. Naicker, en medlem av ANC som staten hade förbjudit. Han satt ofta i husarrest, alltså fick han inte lämna sitt hem. Då gick den unga Pillay till domstolen för hans klienter. År 1967 blev hon den första icke-vita kvinnan som öppnade en egen advokatbyrå i provinsen Natal. Hon har berättat att ingen advokatbyrå ville anställa henne. Byråerna sa att vita anställda inte kunde ta order från en färgad person. Under apartheid fick hon inte heller gå in i en domares rum.

I 28 år försvarade hon aktivister som kämpade mot apartheid. Senare studerade hon vid Harvard. År 1995 blev hon den första icke-vita kvinnan som var domare i Sydafrikas High Court, en av landets höga domstolar.

Samma år föreslog president Nelson Mandela henne som domare i Internationella brottmålstribunalen för Rwanda. Domstolen skulle döma de personer som var ansvariga för folkmordet 1994. Hon arbetade där i åtta år.

Den 2 september 1998 dömde domstolen Jean-Paul Akayesu för folkmord och brott mot mänskligheten. Akayesu hade varit borgmästare i Taba under folkmordet. Det var första gången som en internationell domstol dömde någon för folkmord.

Pillay var en av domarna. Domen visade för första gången att våldtäkt kan vara en del av ett folkmord. Domstolen kom fram till att Akayesu hade sagt åt en milisgrupp att våldta kvinnor. Pillay förklarade senare att våldtäkt länge hade setts som något som hör till kriget. Nu skulle det i stället räknas som ett krigsbrott.

Efter Rwanda blev Pillay en av de första domarna i Internationella brottmålsdomstolen, ICC. År 2008 lämnade hon domstolen och blev FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter. Hon hade det uppdraget till 2014.

Hennes senaste arbete har väckt mest debatt. Hon ledde en kommission inom FN som undersökte de ockuperade palestinska områdena. I september 2025 kom kommissionen fram till att Israel hade begått folkmord under kriget i Gaza. Israel säger att det inte stämmer.

I Sydafrika är många stolta över priset. Pillay är den femte sydafrikanen som får fredspriset, efter bland andra Desmond Tutu och Nelson Mandela. Hon är den första sydafrikanska kvinnan som får det.

Men samma dag kom ett hårt besked från USA. Bara några timmar efter priset införde USA:s regering sanktioner mot ICC, domstolen där Pillay en gång var domare. Nu kan sanktionerna också straffa företag som säljer tjänster till domstolen. ”President Trump kommer aldrig att låta Internationella brottmålsdomstolen åtala amerikaner”, sa utrikesminister Marco Rubio. Domstolens biträdande åklagare, Nazhat Shameem Khan, sa att sanktionerna inte kommer att stoppa domstolens arbete.